Gert Nilsson

ja jag är svensk och tackar Gud för att jag har ett fädernesland och ett modersmål. Vi har haft fred när våra grannländer varit ockuperade och landets invånare lever i relativt välstånd. Vi tar emot människor med skyddsbehovoch hjälper dem att få leva i Sverige.   Nu kan vi inte ta emot alla som vill bo här och har därför lagstiftning på området. En del får avslag på sin ansökan, vägrar acceptera beslutet och överklagar gång på gång så att familjerna till slut består av flera medlemmar somär födda i Sverige. Då blir det extra dramatiskt när dagen för utvisning kommer . Men vem skall betala vad det kostar? 

   Annat är det när familjen skapat ett eget hem i Sverige och har arbete och är självförsörjande. Där är ett problem i lagstiftningen. 

   När det gäller ensamkommande ungdomar är det ju så att om de får stanna kan det bli så att det efter beslutet kan komma 10-12 anhöriga som kräver bostad och pengar för att bli försörjda.   Men hur mycket orkar vi med.

 Slutsats:  i skall ha en generös flyktingpolitik och ge skyddet dem som är förföljda. Den som får avslag måste rätta sig efter beslutet och kanske från sitt lan göra en ny ansökan. Så har en vän till mina barn gjort. Han ordnade arbete och bostad och fick sedan uppehållstillstånd och är nu tillbaka i Sverige. 

   Den goda viljan räckerinte alltid till. Det är smärtsamt. Men när kartan och verkligheten inte stämmer måste kartan tyvärr ändras.

  Sedan är det tråkigt attityd en av dagens tidningar läsa hur en person vars familj kommittill Sverige medan hon var barn och mottagits hos oss och fått akademisk utbildning och fint arbeta på nationaldagen basunera ut att hon är glad över att inte kallasig svensk.

   Allt är inte perfekt men låt oss hjälpas åt att rätta till det som är fel och som kränker människovärdet.