Gert Nilsson

1995 skrev jag tillsammans med några andra forskare en artikel i en bok som gavs ut av Kyrkornas världsråd,  Approach to Bioethics. En av de forskare som deltog i seminariet, där uppgiften gavs, fnyste och sade: vad har en olärd munk från 1500-talet att säga i denna komplicerade fråga.  -Som nämnts, artikeln skrevs. Martin Luther hade något att säga också i denna fråga!

   I dagarna har tidskriften Ingång (Johannelunds teologiska högskola), gett ut ett numme, I farsotens tid. Där redogörs för Martin Luthers hållning under den böldpest som drabbade hans och andras städer på 1500-talet, och Luthers skrift om pesten återges i översättning, något förkortad. En vetenskapsman på Uppsala Universitets medicinska fakultet skriver i numret om Luther som epidemiolog. Han finner att Luther är träffsäker både när det gäller att analysera pestens orsaker och när det gäller råd om hur man skall skydda sig och andra. Författaren slutar artikeln med att skriva att Luthers råd är "ännu mer tillämpliga när det gäller Covid-19 än pest."

   Återigen: Martin Luther är ingen stofil från medeltiden utan en man för framtiden!

Ibland undrar man om vår tid har fått inflation i kränkningar. En skolelev som blir utkörd för att han eller hon har stört lektionen kan anmäla lärare för kränkning och få skadestånd. Men om någon skall känna sig kränkt är det väl klasskamraterna som fått sin undervisning störd, eller läraren som fått din auktoritet desavoerad.

   En tidigare rektor vid en skola fick höra att en del elever i hans gamla skola kallat honon för big loser.

Enlikgt tidniningsuppgifter har han begärt att skolledningebn skall  utredea det hela och menar att det skedda strider mot skolans värdegrund. Men det handlar väl inte on värden. I stället rör det sig on attityder, dåliga sådana till och med. Dålig uppfostran i hemmnen; det är ju där uppfostran skall ske. 

En viktig fråga är också som skolan lyckats med att ge och upprätthålla det folkavett som föräldrarna misslyckats med? Skolan där den rkänkte förutvarande rektorn hadde tydligern inte lyckats med det.

   Måste man i alla sammahang få rätt även om någon har gnjort något olämpligt. Det berättaw om en man som anmälde en granne för att ha beskyllt hon för att vara "stor i käften". Det blev rättegång, och domaren frågade grannen: har ni verkligen sagt att han är stor i käften? Nej, inte precis, blev svaret, jag har sagt att han skulle kunna äta en banan på tvären.

   Ibland får man bjuda på folks dåliga attityder och trösta sig med att dessa beror på dålig uppfostran, låg intelligens eller dumdryghet och att den som har sådant har fått straff nog. 

Gert Nilsson