Rutiner och människovård
I dagens Sydsvenska, 14 mars 2021, finns en artikel om huruvida socialtjänsten Kävlinge brustit i sin verksamhet när det gällde att skydd den kvinna som mördades av sin make när hon ville skiljas. Såväl en politiker som en sektorschef hävdar att kommunen inte har brustit utan att det handlar om ett "välskött" ärende.
Socionomen och lektorn Annalie Björkhagen Turesson underkännner resonemanget. Hon menar att det inte håller att hänvisa till att alla riktlinjer följts när det har skett katastrofer. Och så betonar hon: "Socialt arbete handlar inte om att hantera ärenden, utan om kunskap, intuition, envishet, empati och framför allt viljan att hjälpa och förstå andra människor. Jag kan förstå att man misslyckas med att hjälpa familjen om man tror att socialt arbete enbart består av rutiner." Och ordföranden i SSR i Kävlinge Linnéa Spjut fortsätter: "Socialt arbete är ett hantverk. Man lär sig inte det genon att fylla i dokumenten, du måste få samtal och reflektion för att kunna fatta kloka och omdömesgilla beslut som kan ha en stor inverkan på människors liv. Jag vill ha mer sådant i organisationen." Och så varnar hon för att verksamheten skall "avhumaniseras".
För några år sedan upptäcktes att en äldre kvinna blivit ett vårdkolli. Hon hade massor av medicin. Så en dag glömde man att henne medicinen, och till omgivningenns stora förvåning visade sig kvinnan vara frisk ocg pigg. Ansvarige läkaren gav då följande kommetar: "Ingen har gjort fel, men det blev fel." Så blir det, när man följer regelboken och inte ser till helheten. Regler och rutiner blir ett sätt för perwonalen att skydda sig mot kritik, men ka vara ödesdfigra för den som behöver hjälp.
Filosofen Jonna Bornemarks två senaste böcker rekommenderas på det livligaste, för alla, och i synnerhet för alla i människvårdande yrken. De är mycket lättlästa.
Kommentarer
Trackback