Gert Nilsson

På många sätt framstår vårt land som ett område av laglöshet. Dödsskjutningar, även där barn mördas och barn används som mördare. Bränder i skolor och bilar. Barnäktenskap, könsstympning, rån, även rån med barn som gärningsmän och offer, inbrott och stölder. Det verkar som om polisen står maktlös. Samtidigt bekämpas andra "olagligheter" snabbt och effektivt. En tonåring som bakar och säljer chips vid stranden måste stoppas omedelbart trots att andra gett tillåtelse men en tjänsteman ogiltigförklarar det tillståndert, ett kyrkoråd som reparerar en mur runt kyrkan som blivit skadad genom att en bil kört på den straffas med böter för att det inte bett kommunen om lov att återställa muren. Detta enligt principen att allt är förbjudet utom det man söker tillstånd för.

   Detta gäller dock inte den utbredda kriminaliteten. Jag skall inte göra det så enkelt att jag skyller på invandringen eller flyktingströmmarna. Även flyktingar lider av kriminaliteten. Vad jag riktar kritiken mot är den bristfälliga eller frånvarande integrationen. Vi har aningslöst tagit emot människor från andra kulturer och menat att det är bra med ett mångkulturellt samhälle. Vi har blundat för hedersförtryck och klanorganisationer. Och så plötsligt har laglösheten slagit rot i den ena stadsdelen efter den andra.

   Vi - det är vi alla som lagt vår röst på partier som blundat för utvecklingen. Vi - det är vi alla som tyckt att de nya svenskarna skall få ha sin egen kultur även om det i den ingår hustrumisshandel och barnaga, tillhörighet i olika extremistgrupper och egna "domstolar". Vi - det är vi alla som förfasar oss utan att bidra till lösning av problemen eftersom vi försatt oss i ett tillstånd av maktlöshet. 

  Det har inte saknats varningsrop på vägen. Åtminstone vid två tillfällen har dessa varningsrop ljudit starkt och övertygande, 1990 och 2010. Då har varningsropen ansetts som extremistiska. När i själva verket det som varningsropen gällde var just extremism. 

   Hur skall vi kunna ta oss ur laglösheten med skjutningar, mord, bränder, åldringsrån, barnrån, våld på kvinnor och barn, stölder, egna "domstolar"? Har vår individualistiska och ofta egoistiska syn medverkat, och hur blir vi kvitt den?