Gert Nilsson

Så är vi nu inne i Adventstiden, denna välsignade tid när vi förbereder oss för att fira Jul och åter i tron får gå med herdarna till Betlehem för att ge Jesusbarnet vår hyllning och tillsammans med herdarna lyssna till änglakören och till ängelns ord när han talar om den stora glädjen som Gud vill ge till alla människor.
   Men det är många som vill hoppa öveer Adventstiden och gå direkt till Jul. I förra veckan nämnde jag för en person att i fjor, just till Första Advent, kom snöovädret som lamslog stora delar av södra Skåne. Ja, svarade den personen, snöstormen kom till julskyltningssöndagen. Det som för mig var Första Advent var för honom julskyltningssöndagen!
   Förr höll man på traditionen med Adventsfasta. Mellan andra söndagen i Advent och Julnatten åt man spartanskt och genom bön och bot förberedde man sig på att ta emot Julens glada budskap. Detta perspektiv finns kvar i kyrkans liturgiska dräkt där man just under denna tid har lila som färg, fastans och botens färg.
   Under min praktisk-teologiska utbildning som ledde fram till prästvigningen fick vi vid våra predikoövningar lära oss att låta Advent vara Advent och låta Jul vara Jul. Advent varar fram till Jul, och då, men först då skall julpsalmerna sjungas och jultexterna läsas.
   Men kan vi undvika en sammanblandning nu? Åtminstone fram till 1960-talet hölls julfesterna ofta mellan Jul och Knut. Nu hålls de flesta julfester före Jul. Själv skall jag medverka i ett par sammanhang då det blir svårt att undvika att tala om julbudskapet fastän det är Advent. Men å andra sidan är det ju som jag ofta har sagt, att Betlehem är här och nu.
   Dock: kyrkoåret med dess olika sön- och helgdagar och högtider är något vi skall vara rädda om. Det är en utmärkt ordning för att vi under ett kyrkoår skall få hjälp att tro på Jesus och följa honom som vår Frälsare och Herre.
Gert Nilsson